Buogt - en by med anor.

Byn Buogt ligger 1 mil från Arjeplog fågelvägen, vid Sveriges djupaste insjö Hornavan. Med bil är sträckan 18 km. Väster om byn reser sig det mäktiga bergsmassivet Akkelisbuoda 791 m över havet. Akkelisbuoda karaktäriseras av en dubbeltopp, där den sk Västrekull'n är högst. När man ser upp mot Akkelisbuoda från byn ser topparna ut att vara lika höga men det är alltså en synvilla. Bakom topparna sträcker sig en lång rygg mot sydväst, ända bort mot sjön Akkelisjaur. I väster breder en högplatå ut sig mot tjärnarna Harrtjärn och Mortträsk och berget Svalfo. Högplatån har i alla tider varit en bra växtplats för hjortron.

Väster om byn ligger Infjärden, mot den stupar Akkelisbuodas norra del brant ner. Ett sådant naturfenomen, alltså att ett berg stupar ner i en sjö kallas på samiska för buogt. Infjärden är som djupast 18 meter och förbinds i nordväst med Hornavan genom Bårretjålme (Flottsundet) och i väster med sjön Tjärgolis genom Stora och Lilla Smulfsundet med Smulfholmen i mitten.

Byn har bebyggelse både på fastlandet, vid foten av Akkelisbuoda och på holmen - Buogtholmen. Vattnet mellan holmen och fastlandet kallas för Träsket som i väster gränsar mot Infjärden och i öster mot Hemsjön genom Hemsundet. Hemsjön förbinds med Hornavan genom Rödingsundet och Lakasundet med Per-Nilsaholmen i mitten. Buogtholmen sträcker sig ca 3 km i väst-östlig riktning med Infjärden på södra sidan och Hornavan på den norra. På Buogtholmens mitt ligger Hemholmmyra, en myr som var känd för sina hjortronskördar. Det är den östra änden av Buogtholmen som är bebyggd. Se även Buogtkarta.bmp

 

Lite om byns tidiga historia.

En arkeplogisk undersökning av Buogtholmen och även fastlandet skulle säkerligen ge många fynd som visar på förhistoriska bosättningar. Det berättas, bl a av min farfar Oskar Holmström, att man vid plöjning stött på kolrester efter eldstäder i marken. Nån typ av bearbetad sten har även hittats.

Det tidigaste dokumentet som nämner Buogt som boställe är ett domstolsprotokoll från 1761,där häradsrätten dömer klockaren Petter Lestander (vid en rättstvist i Arjeplog) "förvisas" att bosätta sig i Buogt. Det finns dock inga papper som styrker att han bosatte sig där, det kan vara så att han bosatte sig i Sakkavare - på Hornavans norra strand. Sakkavare var nämligen ett Lappskatteland som även omfattade Buogt.

Den tidigaste bosättaren torde ha varit Per Persson från Racksund. Han erhöll den 22 maj 1782 immission på nybygget Buogt. Det var hos honom som den kände lappmarksmissionären Petrus Lestandius föddes 1802-02-09. Persson överlämnade sedan nybygget till sin son Simon Petrus Persson. Han fick immission på nybygget 1820. Nästa förändring som man kan se är att 1835 hölls en syn på nybygget efter ansökan av nybyggaren Olof Persson det skulle då delas med missionären Ulrik Wilhelm Sundelin. Så skedde och sedan sålde Sundelin sin del till Daniel Zackrisson, Gubblijaure, han var ursprungligen från Svannäs.

I början av 1850-talet innehas det delade nybygget av Daniel Zackrisson och dennes svåger Fredrik Holmström från Gustafsholm som förvärvat sin del omkring 1840. I slutet av 1880-talet var nästa generation ägare till nybygget som nu var delat i fyra hemman. Daniel Zackrissons dotter hade gift sig med Jonas Carlberg, dom ägde en del. Lappen Anders Sedström som gifte sig med Zackrissons dotter Anna-Stina, ägde en del. En inflyttad finne Otto Samuelsson-Reponiemi gifte sig med Brita, en dotter till Fredrik Holmström och de ägde en del. Två av Holmströms söner (Karl-Fredrik och Johan Arvid) övertog och ägde det fjärde hemmanet.